fromosdwithlove

...som jag nämnde på min fb här om dagen så ska jag och Georg börja simträna. Nu behöver ju inte jag det för att nå målvikten längre (dit har ju parasiten redan tagit mig), men jag kan kanske behöva en och annan muskel i alla fall.

Förvisso lär vi vänta några veckor med att hoppa ned i parasitpoolen på storsjöbadet, men kläderna har i alla fall kommit!

 

Georg badbyxor är väldigt stora, var egentligen bara det jag ville få fram med detta inlägg. (Kolla brallorna jämfört med handen ;P)

Love you, pussen

Parasiten håller fortfarande osd (mig inräknad!) i ett fast grepp. Jag undrar, när ska han dödens dö? Med tanke på att några testades redan i augusti och hade den då(!!!), verkar den dock vara en tjurig liten jäkel. Enda utvägen är kanske att flytta?

Men, jag är inte bitter!

För hur mycket vatten jag/vi än kokar för att dricka så är man alltid i vattnet. Tvättar händer, diskar, duschar och på något lurigt litet vis så letar han sig in i våra små magar och terroriserar. Detta trots det kokade vattnet just därför dricker jag inte vattnet över huvud taget. Försöker hålla mig ifrån det så långt det bara går. Inte heller är det en garanti att man kan hålla sig frisk bara för man redan varit sjuk tidigare. Jag är hemma för trede gången nu, hur många gånger till kommer det att bli under december månad kan man undra...

Men, jag är inte bitter!

Har inte ätit mer än någon enstaka macka sedan jag åt lunch i söndags. Så bantningsidén Georg hade i ett föregående inlägg fungerar i alla fall! Kilona rasar! Skönt, då behövde jag inte tänka på det i alla fall. Jäklars otur bara att det gått lite för fort och på lite fel sätt. En promenad med hundarna är numer som ett helt maratonlopp och då har jag nog aldrig tidigare gått så sakta på promenaderna som jag gör nu! Pausar ungefär var 15:de minut när jag är ute, för att hämta andan. Varje gång tittar hundarna upp på mig med fundersam blick, vad väntar vi på?

Men, jag är inte bitter!

Att kommande lön blir betydligt mycket mindre än beräknat är också ett faktum, har hittills samlat på mig tre karensdagar, wonderful! Något som däremot kommer bli betydligt större är elräknigen, tvn och datorn går varm hela dagarna. För vad annars kan man göra när en halvliggande ställning är det enda som just nu fungerar?

Jo, jag är faktiskt bitter!

Då var det lite parasiter i vattnet, är det kommunens sätt förbättra statistiken över vår hälsa(vikt)?

Vilket som så tycker jag iaf att har man betalat för en produkt eller tjänst, vattnet i det här fallet, och de inte håller måttet så borde samma princip som för företag gälla. Går jag på resturang och får dålig mat, inte tänker jag betala för det, och har jag redan gjort det så ska jag pengarna tillbaka.

Cryptosporidium...Ja så att..where's my money?

sa Josefine till mig när hon ville att jag skulle vrida upp huvudet för att kunna raka mig på halsen.

Det märks att hon gick på JB, haha.

/Georg

Texten nedan kan innehålla spår av ironi.

Trots att det är två veckor kvar av sjukskrivningen har jag hunnit med ett par lättare cykelturer med min nya kärlek. Gary Fisher HI-Fi. Undrar hur jag ska säga till Josefine att hon kväver min relation till Gary, att jag vill ha mer kvalitets tid med min nya blå. Så istället för att prata om det köpte jag boken Angelologi av Danielle Trussoni till henne. Det fungerade, precis i detta tillfälle ligger hon nerbäddad i sängen och läser. Men jag kan inte fortsätta köpa böcker till henne bara för att få spendera mer tid med Gary, eller kan jag? 


  


Det är inte samma "on the edge" känsla som i downhill som både jag och Josefine älskar, men det är något speciellt med att kämpa sig upp för slingrande stigar för att sedan bomba alá singel-track utför. Det tar ett tag att vänja sig vid ett smalare styre, XC geometrin och de hala sliskiga äckel däcken. Det sistnämda tänker jag nog byta i framtiden. Grattis till Benjamin också som vann WESC Östersund slalom på longboard igår.

/ Georg

Här kommer jag och Josefine skriva lite sporadiskt när tid och lust finns, hösten får mig verkligen längta tillbaka till sommaren i Åre. Innan jag fick avsluta cykelsäsongen vill säga, men vi hade en rejäl avslutning på det hela! Förra helgen var vi ut med deras fyrhjuling, bilden togs innan Josefine bestämde sig för att köra fast den.
 

PS. Saknar dig Pierre Bea Borgh.